torsdag 3 mars 2011

Lite om BB-livet...

Har landat litegrann här hemma, är skönt att va här. Kan dock säga att det oxå var skönt att va kvar så länge på BB eftersom de har sån koll, och eftersom vi hade lite mer hjälp där att få upp vikten på tårtsmulan våran. När lillan kom till jorden så var hon 50 cm lång och vägde 3110 g. Hon är född 24/2, ch var beräknad till 11/3, så det blev 2 veckor tidigare. Hon gick raskt ner mer än 10%, och då får man tillta åtgärder med extramat, så klart, och så amma på väldigt regelbundna tider. Vi fick även så mycket hjälp med bebbpassning på BB, för vi var ensamma på avdelningen över helgen, så personalen hade inte så mycket för sig och frågade om vi ville sova och så där.. Klart att vi ville! Jag har ju sovit dåligt sen före vi åkte in, så för mig var det mer än välkommet. Och det har jag helt klart igen nu, för jag klarar mig rätt bra än så länge på de timmar jag får.

Ska inte berätta så mycket om förlossningen, mer än att jag är tacksam om att ha varit med om den. Jag åkte in för tidig vattenavgång, så efter 1.5 dygn, ungefär, så blev jag igångsatt. Från halv tre på eftermiddagen hade jag 4-5 värkar/10 minuter, och jag öppnades snabbt. MEN bebben trängde inte ner som hon skulle, så... det blev långdraget. Strax efter midnatt föreslog barnläkaren kejsarsnitt, för då var jag så trött att jag somnade mellan värkarna (5-6 värkar/10 minuter). Och jag sa "ja" utan att fundera så mycket mer, för läget var detsamma som typ vid åttatiden på kvällen.

Det jag är supertacksam för är min man som var ett enormt stöd under hela denna långa tid. Han peppade, fanns där med vatten, jag fick hålla hans hand, fast då och då bad han mig att byta fingrar :-) Jag är oxå tacksam över att veta att jag klarar långt mer än vad jag trott! För den där lustgasen som en del tycker är den bästa kompisen de har inne på förlossningen, är inte min bästa kompis. Så jag lade bort den och kämpade för egen maskin i kanske 5 timmar. Fast jag trodde att jag hade fått ryggbedövning iofs, men märkte ju att den tagit dåligt. Och det var för att de knappt lade någon, eftersom jag var så öppen och de trodde jag skulle få fram bebben snart. Ja... Skulle jag göra om det här så ska ryggbedövning in mycket tidigare, det är ett som är säkert! Nu har jag visst ändå berättat en del, men har faktiskt utelämnat en del oxå:-)

Jag gillar personalen på BB, operation och IVA skarpt - de är hur fina som helst!
Skulle vilja ge dem blommor, men.. jag har ju ingen jättekoll på vilka som jobbade:-) Men BB ska få nåt, dock inte blommor.

6 kommentarer:

Anna sa...

Verkligen skönt att få vara kvar ett tag och vilken lyx med barnpassning. :-) Här blev det en liknande situation, dock inte lika långdraget, men med samma utgång. Du (ja, ni får man väl säga) har gjort det bra! :-)

Sara Mårtensson sa...

Visst är de underbara på BB :-) Vi gav dem en tårta då vi åkte hem och det var mycket uppskattat!

Vad duktig du varit!

Kram

Emma sa...

Hej Emelie å stort grattis till er lilla tjej!
Jag känner igen mig mycket fastän du bara berättar lite om själva förlossningen. För mig blev det kejsarsnitt båda gångerna. Jag och min man är väldigt tacksam att det finns som alternativ när inte kroppen själv "mäktar med" och fungerar som den kanske borde göra. Visst känns det lite surt att bli snuvad på konfekten just vid mållinjen men som sagt, det gick ju bra och både ert och våra barn är friska å glada.
Lycka till å välkommen till världen lilla tjej!!
Kram

Bara Jag sa...

Det är en fantastisk upplevelse att få barn - även om resan bitvis känns som en orkan av smärta. Skönt att det är över att ni är hemma och välbehållna alla tre!

KRAM!

Helena sa...

Grattis till bebisen :)

AKO sa...

Jag önskar att jag fanns närmare så att jag kunde få se lilla på riktigt och kanske hjälpa till med barnvakt när du behöver det. Både du och din man är av redigt virke, det visste vi sedan förr. :)