Kunde absolut inte sova inatt. I alla fall inte förrns efter 05.00 nån gång då jag flyttat över till soffan i vardagsrummet. Men innan dess hade jag hunnit lufta lite funderingar med Jonas innan han slocknade som en klubbad säl... Jag såg ju Greys anatomy igår kväll och jag hann ju milt sagt fundera en hel del under natten på allt möjligt. Och det handlade inte om McDreamys kärleksliv:-)
Imorse klev jag upp 08.15, men kom ändå 10 minuter sent till jobbet... Alltså, 10 minuter senare än jag annonserat att jag skulle komma. Jag startade dagen med en cappuccino och turkisk yoghurt med honung och valnötter - kändes rätt lyxigt för en vardagsmorgon, men det var ju rätt så ratt åt! Just idag, när jag sovit mindre än 3 timmar, så hade vi personalförmiddag, LG hade kompetenshöjande undervisning med oss om motivation:-)
Det är ju rätt så intressant, för motivation kan ju svikta hos de flesta människor, det handlar ju inte bara om missbrukare. Men då man som behandlare slarvigt kan uttrycka att en klient saknar motivation så handlar det väl mer ofta om ambivalens och att klienten väljer det som ser bäst ut. För stunden. Och så funkar ju som sagt många människor - man väljer inte alltid det som man förstår (eller har man förstått det?) är den bästa lösningen, för man vet inte hur framtiden exakt kommer att se ut. Därför vågar man inte överge ett väl intrampat spår som man känner utan och innan. Som uttrycket säger: Varför byta mot en okänd himmel när man kan stanna i ett känt helvete? Typ. Fast den okända himlen låter ju mer attraktiv för mig än det kända helvetet, men vi har ju alla våra farhågor. Och vanor. Nå, LG ville ju iaf pränta in i oss att som behandlare så är det faktiskt vår sak att påverka, vår sak att coacha i den riktning där det händer nåt positivt - annars är vårt jobb meningslöst. Ingen skräll på något vis, men... Bra:-) Och så är givetvis vår egen motivation jätteviktig, hur ska vi annars kunna leda någon vidare?
Oj, ska nog lämna det spåret, har varit så filosofisk detta dygn (ni har inte fått dela alla tankar - var glada för det!) att jag själv häpnar:-D
Favoritbloggar
15 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar