Livet som mamma

Alva är 2 månader och 1 vecka och hon utvecklas så mycket för varje vecka som går! Hon ler bländande flin flera gånger per dag, till stor glädje för sina stolta föräldrar! Hennes ögonfransar blir längre och längre (tjejigt snygga!) och hon växer och blir tyngre och längre. Nu har jag inte varit på BVC sen 1 vecka före påsk, men det känns ju och syns! Igår tog jag fram en pyjamas i strl 62 cl eftersom de 2 pyjamaser som var rena i garderoben såg så vansinnigt korta ut i benen. Och 62:an satt nästan bra:-s Gosh!

Nu blir det avdelningen för nöjd förälder: jag ska egentligen aldrig klaga över trötthet annat än i mycket enstaka fall, för vi får sova riktigt mycket. Oftast kan vi lägga oss vid 23 och vakna vid 06, och jag har förstått att det är avundsvärt bland en del andra föräldrar. Alva sover själv i sin vagga, och när vi släcker lyset i taket/vid sängen så fattar hon tydligen att hon ska sova. I början funkade det inte (för ett par månader sen) att det var så tyst i sovrummet, men nu sover hon där hur bra som helst. Hur gör ni andra mammor? Får barnen alltid sova i sovrummet även under dagarna, eller ligger de mer centralt i nån soffa i vardagsrummet, typ? Låg och funderade på det där vid 6-tiden imorse då jag väntade på morgonskriket som aldrig kom, eftersom hon just imorse tog lång sovmorgon. Men vi klev upp då fadern skulle sova, han hade ju jobbat natt och behöver sin djupsömn mer än väl.

Igår kom jag mig äntligen för att beställa andingslarm med babyvakt. Vi har pratat om det sen innan Alva föddes, men det har inte blivit av att fixa det. När ett barn i bekantskapskretsen miste livet för några veckor sen så tog jag upp det igen med maken, och nu har vi kommit till skott. Och jag kommer definitivt att använda mig av babyvakten, vore så skönt att kunna gå upp och sy en stund, eller gå ner till källaren och göra upp eld osv och ändå höra Lilltjoppan. Igår beställde jag även ett neonfärgat (gult) regnskydd till vagnen så att vi syns ordentligt då vi är ute och går.

Jag gillar livet som mamma, men kommer som sagt att uppskatta babyvakten rejält eftersom jag då nog känner mig friare att göra lite mer här hemma. Nog kan de vara skönt de dagar som Lilltjoppan bara vill mysa att sitta i soffan, men det blir lite trist i längden. Och rumpan nöts ju ner;-)