måndag 6 december 2010

Det där som kallas livet...

Längesen jag bloggade sist, men det har utan tvekan varit fullt upp både på jobbet och hemma. På jobbet har jag de senaste veckorna skrivit på ett anbud till Kriminalvården. Och hemma så har jag förberett för det ena och andra vad gäller sjungningar och spelningar hit och dit i helgen. Och så har ju Creo övat och Storuman Gospel övat inför julkonserten som vi ska göra den 18 december kl. 18.00!

Igår kväll fick jag kanske svar på något angående bebben som jag funderat över. Magen har varit så hård, har känts som att jag har ett blowlingklot där, och det spänner och spänner så att det molar och värker. Under en promenad med en kompis igår så fick jag beskedet att det ju kan va en sammandragning. Det har jag trott skulle kännas på ett helt annat sätt, typ flera sammandragningar per minut eller nåt. Det här är så ihållande under låååång tid. Och det trista är ju att då känns inte så mycket sparkar från bebben, utan det är ganska molande värkande, bara. Och halsbrännan har varit elak, tycker jag. Fattar inte vilka skor jag ska börja använda så jag slipper böja mig ner??

I helgen har vi medverkat på ett par vänners barnvälsignelse. De hade planerat och genomförde allt själva/efter eget behag, och jag tycker det var jättefint! Ska komma ihåg en del av det när det är dags för vår bebb:-) Och igår så sjöng vi både "vanliga" sånger och så lovsång på mötet, samt redogjorde lite för lovsångskonferensen vi var på i oktober. Ja, det har inte varit så ledigt i helgen, men det har varit trevligt:-)

1 kommentar:

Maine sa...

...är dagarna som kommer och går ♥ och magen tränar sig själv - fiffigt och praktiskt :)