Svisch, svisch!

Nu går det undan, och vi får verkligen ta en snabb funderare på barnsäkerheten, för nu är Alva ivrig på allt utom sina gamla vanliga leksaker:-D Lådorna hade vi ju hunnit preppa med en jätteplockepin-pinne. Men hundmaten får vi nog lov att flytta på, för imorgon vi den här tiden så är den där jätteburken full med hundmat. Och det vill jag då inte att hon får i sig *huvva*

Nu går det faktiskt mer undan när Alva sitter i gåstolen, och hon kan bestämma sig för ett mål. Igår stod jag och plockade in disk i diskmaskinen, och jag riktigt såg hur besviken hon var för att hon svischat iväg så långt bort... Men hon tog sig helt sonika tillbaka. Hon fick ju tyvärr inte tag i nån tallrik eller nåt annat roligt, för diskkorgen hade jag ställt långt in i maskinen. Elaka mamma:-D

Vi tänder ett ljus i advent

Eller? Njae, jag har inte gjort det än, faktiskt. Stearinljusen är fortfarande i ljuslådan nere i källaren, men jag borde ju kunna ta upp dem nu när lillongen sover och tända det första. Jag har inte alls fått i ordning allt, och jag hade i och för sig ingen sån intention heller. Att få till "allt" alltså innan 1 advent. Men lite mer städat hade jag egentligen planer på att ha. Och att få upp alla jullampor på nedervåningen. Nåväl, vi överlever. Läste på en bekants status på facebook att de alltid äter risgrynsgröt, macka med pressylta, dricker glögg och äter pepparkaka på 1 advent. Vore trevligt med en tradition av nåt slag, jag har ingen sån än när det gäller mat... Det blev frikadeller i tomatsås till mig och Alva idag, och biffar i gräddsås till maken. Inte så adventigt, men det blev gott! Men glögg har jag druckit, tjuvstartade på chili choklad igår kväll. Ooooh så god:-)

Men vi har i alla fall myst tillsammans idag, jag och Alva. Maken har mest sovit, och nu är han på nattjobb. Men vi har pustat på varann, jag har stulit A:s näsa säkert 30 ggr - alltid lika roligt! Vi har tittat varann djupt i ögonen, gjort eskimåpussar, pruppat A på magen... Hon är bara för go', min  lillbäs:-)

Vad är det med mig och scrappdagar?

Ja, jag bara undrar...för jag har endast scrappat med andra 3 gånger i år, och 2 av de gångerna har det varit Sveriges värsta stormar:-/  Den 4 juni när jag och en kompis åkte till Knaften så blåste det så hårt att en plåtnocksdel på taket åkte upp lite och sen har den skramlat järnet när det tagit i litegrann. Idag blåste den av taket.... Måtte det inte regna eller snöa innan måndag! Inatt blåste det verkligen hårt, den där plåtnocksdelen slamrade ideligen, så jag sov med öronproppar för att kunna sova alls.

Ja, jag har ju scrappat idag, som sagt. Skönt att mamma var med oxå, för jag fick ju lite hjälp med att roa och mata Alva. Projektet idag var tackkort/julkort. Eftersom vi ännu inte skickat ut några tackkort för alla fina presenter vi fick i och med Alvas födelse så blir det kombinerat tack- och julkort. Funderar på att fortsätta nu litegrann, för även om jag satsar på superenkelt kort så är det ändå en del bestyr när man ska göra typ 50 st. Vi har i alla fall haft en underbar dag tillsammans där vi scrappat/kortmakat, lyssnart på julmusik, druckit glögg och ätit pepparkakor med grönmögelost, godis, "dammsugare"... Nu behöver jag inga sötsaker på många, många da'r!

9 månader, minsann!

Vår lilla stora tjej är redan 9 månader ung! Ja, jag tycker hon är både liten och stor... hon är ju inte alls lik den lilla tjej so kom hem från BB för 9 månader sen, eller som började sova i sin egen säng för  månader sen osv. Hon är ju liten. Men hon tar sån utvecklingssprång, så det är förtjusning varje dag här hemma:-)

Alva fick sin andra tand igår på sin 9-månadersdag. Hon klappar gärna i händerna, och när vi sjunger - oavsett om det är en vuxensång eller barnsång med rörelser - så verkar hon överlycklig! För 1.5 vecka sen började hon skjuta ifrån sig baklänges när hon låg på golvet, och det fortsätter hon med. Hon undersöker gärna dessa nya territorium hemma, som att försöka dra ut lådor, ta tag i precis vad som helst och undersöka det noga med både händer och tänder! Hon "ormar sig" väldigt mycket när hon ligger, så nog tränar hon, alltid:-)

Idag var vi på BVC, de vill ju att vi kommer in varje månad för att hålla koll på vikten. Så till min stora glädje så har älsklingsongen bara gått upp 80 g på 2 veckor! Hon är 73.5 cm lång nu och den där kurvan de ritar på varje gång man är där håller på att plana ut vad gäller vikten. Skönt!

EDIT: Hon tar själv initiativ till "titt-ut" nu där hon gömmer sig och vi får fråga vars Alva är. Och så har hon gillat att vi blåser lite i ansiktet på henne, och nu kan hon blåsa i mitt ansikte.

Lovsång evigheten lång...

Idag har jag återigen fått ett sorgens bud - pappas syster har gått vidare till saligare ängar. Förra veckan var det pappas bror som gick dit. Det som är skönt mitt i allt är att båda hade klart med Gud, så vi kommer iaf att ses igen.

I helgen var jag och ett par andra i församlingen till Skellefteå på en dag: "träning för tillväxt". Lovsången var mäktig och jag kände det som att jag var i himlen... Tänk att farbror Torsten och faster Gertrud får va med om något ännu mäktigare än den där dagen nu!

Vila i frid farbror Torsten och faster Gertrud - ni kommer att fattas mig! 

På handfatet

Igår kom mamma/mormor och var barnflicka medan jag fick putsa vardagsrumsfönsterna utvändigt och röja lite i källaren. Mormor kände att Alva fått första tanden, men Alva vägrade visa mig den. Men imorse kom jag ihåg att kolla och fick se den sötaste lilla tand i  mitten av underkäken, så maken fick allt köpa med sig lite barntandkräm hem. Men... hon somnade ett par minuter efter nattvällingen, så jag får göra premiärtandborstningen imorgon:-)

Vilken vecka - hon hasar och hon har fått första tanden:-D

Hasande...

Nu kommer det nog inte dröja så länge förrän Alva kommer på det där med att ta sig dit hon vill. Idag har hon "hasat". Först bakåt till bokhyllan. Med hjälp av den så kunde hon röra sig ganska lätt i sidled.

Och tänk att Dixie låg still (mer eller mindre. Med tillsägning:-)  Alva älskar hundarna, och helst då de busar med varann:-)

Dixie är mindre road, hon vet att det kan göra ont då Alva får ett bra tag nånstans.

Men hur svårt kan det va?

I förrgår var jag superpeppad på att snabbt sy ett par vanliga byxor till Alva, för hon har just inga "finbyxor" som sitter bra om magen på henne. Hon har väldigt få såna över huvud taget... Så, i fredags kväll ritade jag av mönstret och i lördags satte jag mig för att sy. Alva satt på golvet och var överlycklig över att va i ett rum fullt av nya grejer att undersöka:-)

Första indikationen på att nåt var fel var att framsidan av byxorna inte var lika lång som baksidan av benet. På bägge byxbenen.... Men jag tänkte att jag kanske ändå slarvat lite och råkat rita av ena delen i en större storlek. Men vad det tjorvade - byxlinningen var ju gigantiskt stor! Och varför läte jag inte på mönstret då, undrar väl nån vän av ordning. Jo, för att jag köpt en Ottobretidning där allt står på tyska, och jag orkade inte gå å och hämta en svensk tidning för att läsa hur man syr byxor. Dumt.... Jag gör det nästa gång, faktiskt.

Ja, andra indikationen är att ena byxbenet är vidare än det andra:-) Men det går ju att sy in, och byxbenen är tillklippta i samma längd. Men... vad det kan strula när man tror att man kan nåt som man uppenbarligen inte begrip:-)

Idag på morgonen skulle jag dekorera en tårta till kyrkkaffet - det är ju fars dag. Jag klev upp tidigt å allt för att hinna en del innan Alva tar min uppmärksamhet i anspråk. Jag hade spanat in en "enkel tårta" på Johannas tårtor eftersom jag ändå har så mycket begrepp att det ska gå fort även på en söndagsmorgon:-) Ja, det blev inte bra. Min kristyr - färdigköpt och med extra avklipp topp - bara flöt ut över mina tullisar. Efter en halvtimmes ångest över det usla resultatet så gick jag och färgade mer marsipan och gjorde cirklar som jag lade över alla "blommor" och över en del stjälkar. Men jag tror den är god iaf, ifall nu nån vågar äta av den. Här hemma tog det så lång tid, så jag skjutsade bara dit tårtan, klädd i mysdressen:-)

Det finns väl inga genvägar till att få ett gott resultat, satt jag och tänkte på när jag körde hem från kapellet. Även om jag i huvudet har tänkt ut hur det ska bli (det ska bara ta en timme att sy byxor, t.ex.) men inte övar så kan ju det där uttänkta resultatet minst sagt låta vänta på sig. Jag är tyvärr en sån person som hatar att öva in en egenskap - jag vill att den bara ska finnas. Men jag får väl ändra på mig. Igen. Man utvecklas ju under hela livet, och det är ju kul! Det är bara lite gruvsamt innan man nått sina nya nivåer:-)

Liten å sjuk. Igen.

Liten blev förkyld igår, så inatt har det snörvlats och snorats. Jag har näsfridat 2 ggr, och andra gången kom jag på att jag faktiskt har näsdroppar:-) Man är inte så pigg på natten, liksom, så tankeverksamheten är sisådär. Å på förkylningen så har lillgumman haft spänningar i magen, så jag har flera gånger fått hjälpa henne med det oxå. Stackars liten! Nu sover hon sen ett par timmar, tror det blir en sån dag då hon tar det lite lugnt efter en orolig natt. Fast vi ska iväg en sväng och träffa en mamma på byn oxå.

Men hur kommer det sig att just då hon har svårt att andas så ska hon dra filten över ansiktet? Jag drog bort den, tycker det känns otäckt.

BOEL

Igår var Alva en riktig nattsuddare och gick i säng först när vi gick isäng - kl 23.00. Vi försökte lägga henne tidigare, men det var liksom inte lönt.. Nåväl, idag när hon vaknade så skulle hon ju ha frukost vid 8-snåret som vanligt. En halvtimme efter frukosten hade hon nickat till i soffhörnet - hon sov. Sittande:-D  Hon sov inte så länge som jag hade trott hon skulle göra, och sen var hon vaken till halv tre.

Nåväl, vad vi alltså gjorde var att åka iväg på mammafika på Akkan och träffa några mammor med barn. Hon var som en liten sol nästan hela tiden, men just innan vi behövde ge oss iväg så började hon gnugga sig i ögonen=trött. Vi gick upp till bvc för att göra BOEL-testet. Allt gick så bra med hörseln, synen, samspelet mellan Alva och distriktan. Och vid vägning och mätning så har hon växt på sig lite och kurvan hade faktiskt planat ut något när det gäller vikten. Skönt! Men som min ömma moder säger - hon rör sig ju så mycket mer nu oxå, vi får ganska ofta tänka på och med Alva sjunga "Detta är en liten skak-på-rumpan-affär, skak-på-rumpan-affär, skak-på-rumpan-affär..."  Hon älskar den sången:-)

Sen så är det ju så att maken fick fnatt av lycka igår då han hörde Alva säga "pappa". Hon sa även papp, app, bapp, beppe, bebbe.. de liksom sprutar ut hårda och halvhårda konsonanter ur henne och hon låter så skönt:-D   Och hon säger faktiskt mamma oxå, men det är ju inte så att när jag kommer in i ett rum så utbrister hon i ett "mamma". Men det hör väl inte hit;-) Hon provar iaf ljud för fullt!

Allhelgonahelgen

I lördags sydde jag lite på en overall på förmiddagen, och på eftermiddag åkte vi på minnesgudstjänst på svenska kyrkan. Efter den passade vi på att gofika på Kristinas café och sen fick vi middag hos svägerskan. På kvällen på väg hem gick vi på kyrkogården och tände våra gravljus på olika ställen. För min del blev det i minneslunden för min storasyster. En fin och lite jobbig dag.

I söndags så sjöng jag och maken tillsammans med ett par andra på gudstjänsten. Vi har varit bokade för detta länge, frågan var bara när mötet skulle bli av. Vi sjöng till komp, och det är ju ändå upplyftande kul - det låter ju liksom lite bättre. Och så mycket mer:-) Söndagseftermiddagen gick som bort i ett töcken, jag och Alva myste mest i soffan.

Tillbakablick

Det sägs ju att man inte ska se tillbaka, men jag tror vissa minnen absolut ska tänkas på om och om igen. Som t.ex de där första dagarna när Alva föddes... Vi kallade henne Lilla My (från Mumin) första dagarna och veckorna, för vi hade ju inget namn på henne i början. Hon såg så grymt på oss, därav namnet.

Och kan man fatta hur liten hon var? Det syns ju på bodyn att hon inte riktigt fyllde ut sina kläder. Det problemet har hon då inte nu:-)


♥ ♥ ♥ Älskade lillplutt! ♥ ♥ ♥


Senaste dagarna har jag under flera dagars tid haft minnen från BB, och jag ska försöka skriva ner hur det var medan jag fortfarande kommer ihåg det. Kanske kan va kul att läsa om några år?

Guldkant i tillvaron

I förrgår kom jag på vid 21.10 att jag skulle kunna åka å sova över hos mamma och pappa eftersom jag ändå tänkte vara där under gårdagen. Poängen med det var att Jonas då skulle få sova helt ostört här hemma eftersom han jobbade natt då. Sagt å gjort -jag packade på en kvart å drog iväg - lagom till att lillstoshan ändå skulle sova inför natten. Men nattsömnen blev ju givetvis rubbad, för hon vaknade när vi kom fram och tyckte det var spännande att sova på annat ställe än i sin spjälsäng. Men hon somnade till slut ändå.

Så igår vaknade vi lite för tidigt, lillstoshan har gjort det sen övergången till vintertid, men vi myste i sängen en stund innan vi steg upp och åt frukost. Promenad på det och sen tyggenomgång. För mamma har rensat en liten del av sitt stora tygförråd och gett det till mig! Så nu får jag allt lov att förvalta det på bästa sätt:-) Bland annat den där kartongen på fotot, men även påsar med tyger, kuddstoppning, hyskor, blixtlås mm. mm. I'm in tygheaven! Men hur jag ska få in det där i mitt lilla tygskåp begriper jag inte...

Dessutom smarrade vi på både surströmming och äppelpaj igår hos mamma och pappa, och när jag kom hem så åt jag och maken tjädergryta. Så det var en särdeles God dag! Å så var vi på sångövning på kvällen. För mig så var det helt enkelt sån där guldkantsdag, då man får lite extra mycket gott i vardagen. Jag är i stort behov av såna dagar, såna där dagar som inte bara är samma, samma dag efter dag. Därför gillar jag även födelsedagar, högtider.. de ger en anledning att få "suit up", och det ger ju faktiskt oxå lite variation. Ibland tror jag det är gott för själen att få göra saker lite märkvärdigt, att anstränga sig lite, för man känner sig nöjd efteråt. Eller, det där gäller ju naturligtvis inte för alla. Men det gäller för mig. Fast jag har ju aldrig några kläder som passar, tycker jag:-)

På sybordet

Ja, jag har en pyjamas på gång i flanell - tänkte det kan va mysskönt i vinter för Alva. Det enda som är kvar är faktiskt en fot och en knäppningsanordning, så det borde jag väl ta tag i.

Men lite mer brådskande är faktiskt en halvvarm overall, för den hon har är liiite för liten. Så jag hittade ett fint fleecetyg för nån månad sen och har nu vågat sätta saxen i tyget:-) Men jag ska göra ett yttertyg i plysch oxå, så det är lite mer att göra på detta projekt. Ska försöka hinna det i veckan..