måndag 6 september 2010

Kära sol vill du lysa...

...så vi all slipper frysa... Ja, idag är det sannerligen varmt, rena högsommarvärmen och jag orkar inte va ute över huvud taget. Fast det blir varmt inne på kontoret oxå, men man är ju varm på ett annat sätt inomhus. (fotot är lånat från webben).

Helgen har varit både vilsam och intensiv, beror väl på vilka timmar man pratar om:-) I fredags kväll så sjöng jag på ett missionsmöte på ett missionsmöte på kyrkan. Gick ju sådär för jag blev lite för rörd av sången:-s Nåväl, jag hoppas nån fick ut nåt av den...

I lördags började jag dagen med att sitta i pysselrummet ett par timmar, och så påbörjade jag första julkortet för i år. Men jag hann det inte klart, och jag har heller inte hunnit sitta där sen dess. Det kommer senare i en blogg nära dig:-) Jag och maken var överens om att göra ett ryck och städa hemma eftersom vi skulle få besök på söndagen. Och så kom maken på att vi även har städning på kyrkan, så vi pös ju dit oxå. Jag fick mig även en promenad hem från svärfar, men jag var barfota i sandalerna, och jag hade en liten blåsa under varje fot som ömmade hela kvällen. Men det var ju totally worth it:-)

På söndagen så sjöng vi en sång på Gudstjänsten, och så fick jag springa fram och åter utöver det och spela lite så där flexibelt. Men det var en underbar Gudstjänst, så jag är glad att jag kunde bidra med nåt! På eftermiddagen hann jag till och med sitta vid datorn en stund innan det var dags att göra färdigt inför söndagsbesöket. Och besöket hade med sig både kräftor och smarrig efterrätt, så min enda uppgift i matlagningsväg var en västerbottenspaj. Vi satt ute och åt, var ju rätt så varmt och skönt. Och så tog vi efterrätten nere vid älven. Perfekt dag!

2 kommentarer:

Kamilla sa...

Klart dom får ut nåt av din underbara sång, trots att du blir rörd när du sjunger ♥
Härligt att du kommit igång med pysslet! Jag har också hunnit göra mitt första julkort, men jaaaa...ifjol var jag snabbare :D
Kram kram

troliktrimlikt sa...

Jag hörde dig, Emilie. Det lät bara bra. Skönt och äkta!
Kram Maine