Hipp hipp!

Tänk, för 3 år sedan var det en gnistrande kall dag, -30, och Alva var några timmar gammal. Första veckorna kallade vi henne helt enkelt för Lilla My, för hon blängde på oss hela tiden.

Älskade unge, så spjuvrig, lillgammal och egen. Hon får mig att älska mer än jag trodde var möjligt, bredda mitt tålamod, ibland tappa humöret totalt, och jag får skratta ofta!

Som hon själv säger flera varje dag: "Men mamma, jag är faktiskt ingen liten bebis längre!". Det har hon fått från "Bikupan", och det är bara en sak som får oss att brista ut i skratt :-D