Här står vi och får höra om att vi är nära Berlins zoo, Zoologischer garten. Berlins tunnelbanesystem är ett av världens största tunnelbanenät, och jag släpper inte mina körkamrater med blicken alls! Men här ska vi inte stanna, vi tar oss närmare stan.
Vi är nu på Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche, ett kyrkomonument som är ett av Berlins mest kända landmärke och turistdragare. Vi var inte ensamma där.. Under andra världskriget, 1943, förstördes kyrkan av de allierades bomber. Man kan se hur taket är skadat på kyrkan, hur bomber landat på kyrkväggen, massor av skott som gett sitt avtryck på kyrkan. Från att ha varit en enorm kyrka är det nu bara ett fronttorn kvar och där kan man gå in. Där är en minneshall där man kan läsa dokumentationen av hur det var under andra världskriget, och sen nybyggnationen av nästa kyrka som byggdes bredvid, se fotot under.
Det är dags för lunch och vi får möjlighet att prova på en Berlinkulinaritet (finns såna ord?), currywurst! Jag tar östberlinvarianten. Den ser inge vidare ut varken på foto eller i verkligheten, men den var mycket godare än man kan tro! Massor av tomatsås, snarlikt ketchup. Och så sauerkraut, surkål. Gott! Vi väljer med omsorg, det finns många tillbehör och en massa annan mat, så klart, men nästan alla provar currywurst av öst- eller västvariant.
Unter den Linden (under lindarna) är en av de mest berömda gatorna och en av de mest kända sevärdheterna i Berlin. Gatan liknas ofta vid en av de mest praktfulla boulevarderna i Paris, Champs-Élysées. Nu var det ju inte så imponerande i november, lindarnas löv har fallit till backen.
Men här åt jag något sagolikt (vi åt ju lite olika allihop). Jag tog en dagsspecialitet; gås med klösse och kastanjesås. Fantastiskt! Jag drack apfelschorle till, något jag minns från förra gången jag var i Tyskland. Ungefär som en äppelmåltidsdryck med kolsyrat vatten. Läskande och fräscht!
Efter denna dag där vi gått och gått, åkt buss och tunnelbana kors och tvärs, så avslutar vi med att gå på balett. Jag måste erkänna att allt inte var precis i min smak, vilket jag väl fattade innan. Men jag var ändå intresserad av att gå för att utmana mig själv lite. Sista akten var så vacker musik och dans så att jag tyvärr somnade flera gånger. Pinsamt, men jag var visst inte ensam om det :-)
Det var rätt sent när vi åkte hem. Vi kvällsfikar snabbt och går isäng.
Där den förstörda kyrkans mittskepp förut låg står nu ett nytt sexkantigt torn. Den nya åttkantiga kyrkan är byggd med armerad betong och blått glas (se nedan). Den nya kyrkan har pga sin ovanliga konstruktion blivit utsedd till en av världens mest unika kyrkor. Runt kyrkan samlas idag försäljare, gatumusikanter, tiggare och turister, Väldigt annorlunda kyrka, men så superläcker! Vi gick in och lyssnade en liten stund på en kör som tränade. Tyvärr skulle de sjunga upp just när vi själva har konsert, så vi kan inte lyssna på det officiella uppförandet.
Förintelsemonumentet är ett minnesmonument över alla de judar som dödades under andra världskriget. Bara c:a 100 m från den plats där Hitlers adjutant brände führerns lik i bensin utanför det bombade rikskansliet strax söder om Brandenburger Tor, står idag det 19000 kvm stora minnesmonumentet för Europas mördade judar. Det är ett av huvudstadens mest iögonfallande sevärdheter med sina 2711 mörkgrå betongblock i olika höjd med en yta stor som en fotbollsstadion.
Tanken med monumentet är att de som går omkring bland stenpelarna ska få en känsla av utsatthet och instängdhet. Många associerar minnesmärket med en begravningsplats. (Text från Berlin reseguide). Vi gick omkring här en stund, och det är verkligen trångt och obehagligt på vissa ställen.
Här är Reichstag, riksdagshuset.
Reichstag och Brandenburger Tor ligger nästan bredvid varann (i alla fall med norrländska mått), vi får en tjej till att fota oss alla. Ett glatt gäng som har det riktigt bra!
Ja, vad kan det här vara? Ett universitet, kanske? Jag tror det kan vara judiska universitetet, men jag kommer inte riktigt ihåg. :-)
Beriner dom är Berlins lutherska domkyrka och de största protestantiska kyrkan i Berlin. Under andra världskriget bombades kyrkan och skadades svårt. 1975 påbörjade man återuppbyggnaden, och 1984 inleddes även restaureringen av den mycket praktfulla interiören. Vi gick inte in där. Det började vara sen eftermiddag, och mångas kaffetarmar tarvade... kaffe!
Vi korsar floden Spree här, vi letar efter ett ställe att äta middag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar