Liv efter födseln? Eller döden?

 

Foto:Eva Sjöberg 

I en gravid kvinnas mage låg två bebisar. Den ena frågade den andra:
- Tror du på liv efter födseln?
- Så klart. Något måste det finnas efter födseln. Vi kanske bara är här för att förbereda oss på vad som komma skall.
- Dumheter! Det finns inget liv efter födseln. Hur skulle det livet vara?
- Jag vet inte, men jag vet med säkerhet att det kommer att finnas mer ljus där. Kanske går vi med våra egna ben och tar in näring genom munnen....
 - Det där är absurt! Att gå är omöjligt. Och näring genom munnen? Det är ju löjligt! Vi får näring genom navelsträngen. Jag ska säga dig en sak: Liv efter födseln är uteslutet. Navelsträngen är alldeles för kort.
- Jag tror att det måste finnas något. Och det kanske är annorlunda mot vad vi är vana vid.
- Ingen har någonsin kommit tillbaka därifrån, från efter födseln. Födseln är slutet på livet. Och när det kommer till kritan så är inte livet mer än en osäker existens i mörker som inte leder någonstans.
- Jag vet inte precis hur livet efter födseln kommer att vara, men jag är säker på att vi kommer att träffa mamma och att hon kommer att ta hand om oss.
- Mamma? Tror du på mamma? Och var tror du att hon är nu?
- Var? Överallt runt omkring oss. Det är i henne och av henne som vi lever. Utan henne skulle den här världen inte finnas.
- Jag tror i alla fall inte på det! Jag har aldrig sett mamma, och därför är det logiskt att hon inte existerar.
- Men ibland, när vi är riktigt tysta, så kan du höra henne sjunga eller känna hur hon påverkar vår värld. 
Från Michael Nilsson-Ström

Första risgynet

Ikväll kände jag första tanden i gossens mun, knappt synlig. Men lilla tungan far omkring hela tiden, så den är inte så lätt att få på bild :-) Första tanden vid 5 månader och en dryg vecka.

♥ Unge man ♥

Grabben har ju blivit 5 månader ♥ (i torsdags..) och idag har han fått vaccinationssprutor, vägt och mätt sig på BVC. Han är 70 cm lång, vilket gör ett litet skutt uppåt på hans egen längdkurva. Han väger drygt 10 kg oxå, så det är ju ingen liten herre :-) Förra veckan tog jag fram nästan alla kläder i strl 74, men jag tror jag ska ta fram resterande oxå..

Han kommunicerar för fullt med oss och sin syster, han garvar så skönt, och han är över huvud taget mestadels glad! Men idag skrek han högt över sprutorna. Fullt förståeligt..

Trötter

Imorse orkade jag inte bry mig så värst när klockan ringde kl 07.00. Jo, jag ställde om den till 07.10, men jag stängde bara av larmet och försökte hålla mig vaken och tagga för att kliva upp. Jag kände att det var kallt i rummet, och kom ihåg att vi igår kväll glömde elda. Rackarns:-s När jag trodde att klockan var 07.30 ringde larmet på nytt - 08.00-larmet som jag har för de dagar som vi alla är hemma. Rackarns igen! Upp, väcka Alva=lilltrötter, ge henne välling som frukost. Det äter hon typ aldrig mer, så jag fick hela tiden säga åt henne att sippa lite från flaskan, så hon fick väl då i sig 2/3 av flaskan innan det var dags att åka. Och ja, jag fick med mig Gabriel oxå, i pyjamasen, så klart :-)

Varför så trötta då? Ja, i lördags ilade jag runt hela dagen och städade och lagade mat inför söndagen. Och på lördagskvällen hade vi även middagsfrämmen. Tur att mamma kunde ställa upp och ta Alva hela eftermiddagen, hon var kvar tills middagsgästerna dök upp. Så hur jag skulle ha hunnit scrappa den dagen, vilket var orginaltanken fram till fredagen, är för mig en gåta i min planering. I alla fall, Alva och hennes 1.5 år äldre kompis sprang runt, runt hela kvällen och sparkade fotboll och körde bobby car tillsammans. Tänk att där gjorde åldersskillnaden ingenting... Men J gillar ju mindre barn, så han anpassade sitt lekande efter Alva. När våra gäster åkt så fyllde jag tårtan inför söndagen.

Igår var det barnvälsignelse, så jag steg upp 8.00 för att dekorera tårtan. Det gick faktiskt förvånansvärt smidigt, även om det är lite väl sällan som jag använder mina tårtdekoreringsleksaker :-) Efter tårtdekorerandet så var det hög tid att stressa i oss frukost, duscha, klä oss alla, göra hår/smink och så hetsa iväg. Vi kom ändå till Fillan prick 11.00 :-) Och efter barnvälsignelsen så åkte jag hem, fixade med lunchen och dekorerade tårtan färdigt. Bladen blev ju supertjocka, blommorna är inte heller perfekta direkt, men det är ju så roligt  ändå jag vill ändå göra tårtor själv, även om jag oxå ibland ka va sugen att köpa en tårta eller två från Erika. Mamma och pappa hjälpte mig med lunchen, så allt gick väldigt smidigt. Men jag gäspade stort redan vid 15.00-tiden, kunde inte hjälpa det:-s

Ja, efter allt ståhej så är vi trötta allihop, men vi får väl sova igen inatt ;-) *I wish!*

Välsignad vare han..

Igår hade vi barnvälsignelse för GABRIEL Sakarias Leopold i vår församling. Det var en mycket fin stund, vår föreståndare gjorde det bra:-) Jonas höll Alva i ett fast grepp, så hon sprang inte omkring som jag befarat att hon skulle. Gabriel var oxå på gott humör och log så glatt mot pastorn och alla andra :-) 

Efteråt hade vi över familjen på lunch och tårta. Inte så märkvärdigt, men en fin dag att minnas!

Foto: Malin Hägglund

Sköna januari

Jag har ju en föreställning om att det minsann är kallt i januari, men det kan ju va rätt skönt emellanåt oxå. Som igår och idag... Vi har åkt "bob" (snow racer kanske andra säger?) nu bägge dagarna och njutit av "farten" :-) Ja, det går ju inte undan så värst mycket från vår postlåda och ner till gårdsplan, men det räcker till ändå. Idag när vi är hos mormor och morfar så var det längre sträcka och lite brantare ner till sjön, och det uppskattades ju mycket av lillgullet!

Tittar man noga så ser man Gabriel på bron, han lekte lite med Liberobiet på babyskyddet.

Blodapelsiner...

I somras fick jag så god citronsaft från mamma, och jag fick även receptet... då började tankarna vandra vad mer man kan göra god saft på, och jag kom att jag skulle testa att göra apelsinsaft när apelsinerna är som godast och även till bra pris. Och det var förra veckan :-)  Jag föredrar ju blodapelsiner, och jag tycker färgen blev urhärlig! Och saften blev så god att jag skyndade mig att köpa ett par kilo apelsiner till innan veckan var över....

Om nån vill testa så är det detta recept jag använt!

Nyår

Det blev ju inte alls som vi tänkt oss på nyårsafton. Vi skulle till några vänner som vi firat nyår med i 3-4 år, men Alva hade börjat bli riktigt förkyld och Jonas var trött efter att ha varit förkyld samt ha jour några da'r. Vi stannade hemma, under premisserna att vi ändå skulle göra så fint och gott vi kunde. Jag åkte och handlade grädde, créme fraiche och andra färskvaror. Resten hade vi i våra förråd. Jag hann inte stryka ny duk efter jul eller dammsuga eller plocka undan leksakerna från golvet, men vi duschade allihopa och klädde upp oss, så det gick att få till myskänslan och glädjen ändå :-)

Ganska typiskt att Alva inte skulle ha sin kofta på, hon tänker väl inte riktigt på konsekvenser och på vad som kan va rätt så bra rent förkylningsmässigt :-)

Ja, vi åt tjäder med potatisgratäng. Till efterrätt blev det vit chokladmousse med frukt och bär: ananas, hallon samt passionsfrukt. Och så romerska bågar på toppen. Alva åt faktiskt av allt, både varmrätt och naturligtvis av efterrätten (efterrätten var jag aldrig orolig för;-)

På nyårsdagen var vi mest bara trött. Jag och Jonas hade suttit uppe över tolvslaget och såg på tv, så vi var rätt trötta. Och barnen med, så dagen tillbringades mest i tv-soffan, vilket ju iofs inte är så uppiggande. Jag hade lätt kunnat somna flera gånger under dagen :-)

Hur som helst så önskar jag oss alla ett riktigt Gott nytt 2013 - Gud välsigne dig!