En helg i storstan

Vi morskade upp oss och bilade i fredags till Umeå för en helg i storstan. Fredagskvällen inleddes med att Alva spydde i svägerskans soffa, men det är tack och lov ingen tygsoffa, så det gick ju snabbt att torka upp:-)

Lördagen spenderades på stan, och jag hade 2 uppdrag för Alva - en mössa och en jacka. Efter typ 3 timmar så hittade jag en mössa, men nån jacka som inte är alltför rosa hittade jag inte. Alva har så mycket rosa så att det räcker och blir över:-) Däremot hittade jag rosabyxor på rea som hon bara var tvungen att ha;-) Efter shoppandet så åkte vi till ett par vänner och fikade ett par timmar och sen skulle vi äta middag på Great eastern. Alva var nog riktigt trött, för innan vi var riktigt klar så började hon gråta och gråta, ingen napp kunde trösta där inte, och inte heller mamman. Så mamman gick ut med Alva och efter 10 steg så blev hon tyst. Väl hemma hos svägerskan så började hon gråta igen och efter ett tag så gick maken på promenad med henne. Hon grät ända till järnvägsövergången, vilket jag tycker är långt. Hon brukar ju aldrig va otröstlig! Nåväl, hon vaknade direkt hon kom "hem" igen, så till slut satte vi oss med henne i vårt rum i mörkret, med endast datorn som ljuskälla. Och då blev hon lugn till slut.. ett tag.. Ja, jag tror hon var övertrött efter all stimuli hon fick under dagen.

På söndagen tog vi det lugnt på förmiddagen och kom oss inte iväg förrän vid 13-tiden, och då styrde vi mot Strömpilen. Men jag glömde skötväskan hos svägerskan, så jag var utan börs. Onajs! Men det löste sig ju eftersom maken var med:-D Jag gick in på Kicks och köpte mig en ögonfransböjare (heter säkert nåt snyggare) och kunde konstatera att Perplex fortfarande gör såna. Det var det märket jag köpte i typ 7:an.. Och så har jag investerat i en mineralpuderborste. Jag fick ju en genomgång av systerdottern i april om vad man behöver och hur man gör när man gör sin make up, så nu har jag då tagit 2 steg:-) Innan vi åkte hem så for vi även förbi brorsan och hans käresta som flyttat ihop - kul att se hur de bor!

Summan av kardemumman är att jag nästa stadstur vill ha en mycket smalare och smidigare vagn, och helst inte gå på stan en lördag. Jag höll på att bli galen av att det är så trångt överallt! Och jag har då inte övat smidighet i min framfart med barnvagnen i Barsele, man behöver inte det på grusvägar och E12:an. Jag dunkade i vagnen lite överallt:-) Men inte på folk:-)

Skrattet mitt i gråten

Ibland tycker Alva att mamma är alldeles för sekig med att komma med maaaaat! Å då blir hon minsann arg! Fast det är sällan, och hon skriker inte länge. Näe, oftast är hon som den undre bilden - hon formar små leenden, hon ser sig omkring i studerandet av omgivningen. Och ser ni att ena strumpan är på soffan och inte på foten? Helt normalt när man heter Alva!

Willie & Kate

Tyckte detta collage är störtkul, jag tror en del människor har för mycket fritid. Fast det är ju till glädje för oss övriga:-)

Åh nej, bypiskt åxå!

... som makens systerson skulle kunnat sagt. Imorse sov jag och Alva till 10.15, så jag missade mammafikat 10.30. Att Alva ska äta tar en evinnerlig tid, och vi behövde definitivt duscha av oss för att känna oss representabla för hushållet. Jag la ner projektet direkt. Men vi tog oss ut i det fina vädret iaf i flera timmar. Tror dock att Alva tyckte det var lite för varmt, för även i skuggan var det ju hiskeligt hett!

Jag gläder mig över mediabeställningen vi gjorde för nån vecka sen - nu njuter jag högeligen över en samlingsCD med Bon Jovi. Jag har gillat dem från åk 6-7 nån gång då jag brukade besöka grann"barnen". Bengan brukade spela in bra kassettband till mig, bland Bon Jovis "Slippery when wet" :-) På denna samlingsCD (2 st) finns låtar från den och så många fler!

GI

Är sååå glad idag, för jag vägde mig imorse och kunde konstatera att jag gått ner ett helt kilo. Så då har faktiskt GI funkat på mig denna vecka! Jag har haft lite svårt förut för att sätta i mig så mycket fett, så jag brukar knappt gå ner nåt alls. Och jag var så sötsugen i början av förra veckan så jag höll på att ge upp direkt! Jag ville mest av allt ha rabarberpaj, vi har massor av rabarber i frysen sen förra året. Men, jag höll mig och har fått ett resultat *yeay*

Nu känns det lättare att fortsätta, gäller bara att ha det riktiga fettet att äta hemma... Känns helskumt, men det är ju så.

Ha en underbar dag vänner!

Mammafika

Idag har jag ocg Alva varit på första mammfikat på Café Akkan i Storuman. Mammafikat är de mammor som är med i föräldragruppen, och vi hade ett par riktigt trevliga timmar tillsammans. Men Ferrymålet ger jag itne så mycket för, som jag köpte till lunch. En räksallad baserad på isbergssallad, med lite ägg och en liten klick creme fraiche. Njae, alltför viktväktaraktigt, tycker jag. Och VV är bra, men då ska det inte ge sig ut för att vara t.ex. LCHF, som ju Ferry tydligen förespråkar. Ja, hur som helst så är jag ritkigt hungrig nu:-s

Jag har haft mina funderingar på hur jag ska göra med maten framöver. Maken vill ju absolut köra sitt LCHF eftersom han över huvud taget mår så bra av'et. Men det baseras ju på en hel del gasbildande grönsaker samt mjökprodukter, och den mat jag äter överförs ju i amningen... Men jag fortsätter nog äta samma som gubben, för jag har ingen energi till att planera och laga 2 olika sorters mat. Men jag har förbehållet att jag fikar ibland och kanske tar mig lite pasta eller liknande ibland;-)

Igår var vi ju förresten på BVC, vilket var ganska längesen sen sist, 1 vecka före påsk, närmare bestämt. Alva vägde nästan 5.6 kg och är 57.5 cm lång. En alldeles lagom liten paltunge, alltså:-)

Livet som mamma

Alva är 2 månader och 1 vecka och hon utvecklas så mycket för varje vecka som går! Hon ler bländande flin flera gånger per dag, till stor glädje för sina stolta föräldrar! Hennes ögonfransar blir längre och längre (tjejigt snygga!) och hon växer och blir tyngre och längre. Nu har jag inte varit på BVC sen 1 vecka före påsk, men det känns ju och syns! Igår tog jag fram en pyjamas i strl 62 cl eftersom de 2 pyjamaser som var rena i garderoben såg så vansinnigt korta ut i benen. Och 62:an satt nästan bra:-s Gosh!

Nu blir det avdelningen för nöjd förälder: jag ska egentligen aldrig klaga över trötthet annat än i mycket enstaka fall, för vi får sova riktigt mycket. Oftast kan vi lägga oss vid 23 och vakna vid 06, och jag har förstått att det är avundsvärt bland en del andra föräldrar. Alva sover själv i sin vagga, och när vi släcker lyset i taket/vid sängen så fattar hon tydligen att hon ska sova. I början funkade det inte (för ett par månader sen) att det var så tyst i sovrummet, men nu sover hon där hur bra som helst. Hur gör ni andra mammor? Får barnen alltid sova i sovrummet även under dagarna, eller ligger de mer centralt i nån soffa i vardagsrummet, typ? Låg och funderade på det där vid 6-tiden imorse då jag väntade på morgonskriket som aldrig kom, eftersom hon just imorse tog lång sovmorgon. Men vi klev upp då fadern skulle sova, han hade ju jobbat natt och behöver sin djupsömn mer än väl.

Igår kom jag mig äntligen för att beställa andingslarm med babyvakt. Vi har pratat om det sen innan Alva föddes, men det har inte blivit av att fixa det. När ett barn i bekantskapskretsen miste livet för några veckor sen så tog jag upp det igen med maken, och nu har vi kommit till skott. Och jag kommer definitivt att använda mig av babyvakten, vore så skönt att kunna gå upp och sy en stund, eller gå ner till källaren och göra upp eld osv och ändå höra Lilltjoppan. Igår beställde jag även ett neonfärgat (gult) regnskydd till vagnen så att vi syns ordentligt då vi är ute och går.

Jag gillar livet som mamma, men kommer som sagt att uppskatta babyvakten rejält eftersom jag då nog känner mig friare att göra lite mer här hemma. Nog kan de vara skönt de dagar som Lilltjoppan bara vill mysa att sitta i soffan, men det blir lite trist i längden. Och rumpan nöts ju ner;-)

Tidigt

Våren kom så tidigt i år. Först var jag rejält sur över det, det är ju som ingen riktig påsk utan snö och skoteråkning. Men, det är väl så att påsken var så sen i år, så det är väl det jag ska va sur över. Nu är jag glad över att gräsmattan är framme (det har den nog varit i typ 3 veckor), krokusarna börjar titta fram i gräsmattan, jag såg en scilla i rabatten och flera växter i rabatterna är på G. Fotot ovan är från 8 maj förra året, då var det ännu en de is kvar nere på Umeälven. I år så är det i princip inget kvar...

Mest nöjd är jag ändå över purpurapeln som jag köpte förra året för sin skönhets skull. Den ska trivas i zon 1 eller 2 (upptäckte jag när jag kommit hem med den!)(vi är zon6/7 här uppe), men den bär knopp! Jag har försökt ställa den någorlunda skyddat, men den har nog fått sig en del isiga vindar ändå denna vinter..

Det hemska är at jag var så less på trädgården i höstas att jag inte skyddade nånting alls för kylan, utan det blir ju en överraskning nu vad som behagar dyka upp. Det snöade för en timme sen, men nu skiner solen... Jag kanske ska ut idag och luckra upp jorden litegrann? Men jag törs inte ta bort de döda blommorna som är kvar i rabatterna - kan de ge lite skydd ett par veckor till så är det väl bra! Jag har kunnat utröna en hel del fler blommor som är på gång, men det är ju inte så kul för er att läsa, va? :-)

Ha en underbar 1 maj!