Skit och böner..

Så vad har hänt den här veckan då? Jo, det visade sig ju att min lite krånglande mage har fått sig en förstoppning. Detta är 3:e dagen som jag är hemma från jobbet, men nu känner jag att det iaf håller på att vända. Jag har aldrig varit med om nåt liknande. Snacka om att det är invalidiserande att inte kunna göra de behov som behövs göras, hela kroppen reagerar på det. Jag har inte kunnat stå upprätt, det gör ont för varje sittning, stiga upp, vändning i sängen, hostning mm. Instinktivt så vill jag bara hålla mig superstilla, men det är ju inte så man ska handskas med förstoppning. Men jag försökte iaf...

Inatt fick jag panik. Maken jobbade och jag insåg när jag lalde mig att jag glömt ta ett par alvedon för att inte ha så ont i magen. Men jag kunde somna ändå. Så vaknade jag av att jag behövde vända mig/ändra sovställning och det högg till i magen och underlivet. Jag tänkte att jag höll på att få ett missfall! Telefonen hade jag lagt brevid mig för att kunna ringa på ambulans, men jag kom på att ju faktiskt är kristen:-), så jag bad till Jesus att "nu måste du skydda Knådden!" Och jag somnade om. Jag vaknade igen av att jag bytte sovställning och tänkte automatiskt att "nu kommer det att göra ont!". Men jag kunde röra mig obeindrat, vilket jag inte kunnat dittills på ett par nätter! Imorse då jag skulle upp så gjorde det knappt ont över huvud taget att svinga benen över sängkanten, jag kunde även stå upprätt! Och gå upprätt nedför trappen utan att magen protesterade vid varje steg! Bra början på dagen alltså - Tack Gud!

Nu är det lite sämre igen, men jag har pratat med barnmorskan, och i sämsta fall så är det så här det kommer att va; problem med förstoppning nu och då.. Inte drömmen, direkt, men om andra överlever det så ska väl jag oxå kunna göra det, tycker jag!

Snart kommer min kompis pianostämmaren hit - ska bli lovely att spela piano utan att hurves!!